Teater – Sida 27

Studenter gör teater om valspektakel med Teater Tribunalen

Wikholm/Lundqvist försöker förgäves få liv i trött grundmaterial

Enkelt språk i Ingenting av mig men laddad med omgivande tystnad

Allvarligare anslag, mindre politik och mer teater pjäs av Norén

Tät balansgång mellan trygghet och riskfylld extremsport med Teaterrepubliken

Russell Brand mässar om allvar med humor

Fri lek med teatern som samspelar med Albert Camus existentiella tema

Publiken blir en del av den ekonomiska karusellen i CMMN SNS PRJCT

Böckerna får detaljerat liv på Klarascenen

Susanne Ostens avsked från Unga Klara får ovationer

Inte så modernt som man tror

Tanterna i Moster Malvina är gamla, griniga och elaka – men utmärkt spelade

Venus ett småhaltande allkonstverk som ändå glädjer sinnena

Teatr Weimar nära slutet av sin pjässvit med Stränderna

Dagens utbredda hypokondri som gjord för Den inbillningssjuke

Teatertribunalen visar scenkonst som ingen annan teater gör

Shakespears Rickard III passar alltid i tider av maktmissbruk

Sexuella lekarnas stränga koreografi snyggt utförd i Harold Pinters Älskaren

En yrselframkallande karusell i Köpenhamn av Staffan Valdemar Holm

Vanmakt och skam i pjäsen baserad på Åsa Linderborgs ömtåliga berättelse om sin far

Ägd totalt uddlös kritik mot konsumtionssamhället

För många omtagningar av den självbespeglande spökrösten

Desperata jakten på punchlines är över i andra akten

Scenkollektivet Ruby Rose utforskar sexualitetens smärtsamma sankmarker

Inte en taskig replik i Stig Larssons dramatiska genombrott VD

Formen hotar överskugga innehållet i Under belägring

Dubbelpjäsen Faust och Faustin and out smickrar och avtäcker dolda teman

Variation låter oss elegant fundera på en värdegrunds orsaker

George Bernard Shaws kvinnofrågor intressanta än i dag

Målmedvetna åldringar tar över i farsiga Dödspatrullen

Mästaren och Margarita på nationalscenen vet inte vad den vill

För tamt och för lite spänning melan karaktärerna i Välkommen hem

Varm enseble lägger kalla repliker mjukt i famnen på publiken

Ideologiskt tam uppsättning av astronomens liv på Stockholms stadsteater

100 barn är komisk i det byråkratiska men landar i hålla-händer-idealism

Hög igenkänningsfaktor för många i Vem är rädd för Virginia Woolf?

Svenska Teatern i Helsingfors gästar Göteborgs Stadsteater med Vem är rädd för Virginia Woolf?

Lättköpt humor tar udden av samhällskritiken i ”Malmö for the fittest”

<i>The Mental States of Sweden</i> bra skildring av tvärsnittets mångfald